”Med gårdsnamn menas bestämningselement i den mest inom Dalarna men även därutanför (särsk Hälsingland) brukliga typ av person-, släkt-, gård- och ägobenämningar mm som främst kännetecknas av att bestämningen placeras framför det individbetecknande namnet eller ordet och med detta bildar sammansättning, ehuru juxtapositiv anordning (friställning) brukar tillämpas i skrift åtminstone för personbeteckningar.” ( Citat ur ”Bebyggelsenamn i Mora Kommun” av Bror Lindén , 1990 , Ortsnamnsarkivet i Uppsala)

Ex i skrift: Grudd Lars Andersson. Talspråk: Gruddlars/Gruddlass med betoning på första stavelsen.

Namnskicket med gårdsnamn+dopnamn+patronymikon (=farsnamnet med tillägg av -son el -dotter) används i husförhörslängden Mora sn (A1:1) 1667-1685. Där syns tydligt den ”namnfattigdom” som hade blivit tradition. Exempel kan ges från Oxberg i Mora sn. Bland de 86 kvinnor och 55 män födda från slutet av 1500-talet tom 1669, som finns med i A1:1, heter 20 st Anna, 20 st Marit, 17 st K arin, 12 st Elin, 9 st Britta, 5 st Kerstin, och 1 vardera av Gölin, Ingeborg och Sara. Av männen heter 14 st Erik, 11 st Anders, 11 st Mats, 6 st Lars, 6 st Olof, 5 st Per och 1 vardera heter Jon, Mikael och Nils.

Från början fanns det säkert släktnamn som var lika med gårdsnamn. Den personen som byggde upp en gård, kanske på 1300-talet, satte också sitt namn på gården. Men med åren när gården byter ägare genom arv och giften, har inte släkten som bebor den, samma namn som gården. T ex så bor Gut Karl på Kattbock, Barbro Anders i Brygtgard.

Plats- och gårdsnamn blir oftast bestående, men släktnamnen, som personbinamn, kan bytas ut eller nybildas. Deras funktion är att skilja personer med lika namn åt.

Några exempel på hur personbinamn kan skapas eller ändras. I dagligt tal kallas dessa personbinamn för gårdsnamn:

— En man kan vid giftermålet överta hustruns släktnamn, särskilt om han flyttar till hennes hemgård. Han tar ”särknamnet”. Bytet förutsätter att det inte redan finns någon med samma namnkombination.

–Det finns flera personer med samma namn inom samma släkt. Då kan tidigare släktnamn inom släkten tas upp igen. Ett barnbarn kan använda t ex farmors släktnamn. Kanske i samband med att han bor på en gård kommen ”från hennes sida”.

–En person utmärker sig på något sätt. Han kan vara en drivande kraft i bygden, ha varit soldat länge, vara inflyttad eller bära ett för trakten ovanligt namn, kanske ha ett lyte, vara ”stor” eller ”liten” till växten, ha ett yrke utöver bondens osv. Även kvinnonamn blir gårdnamn. Det kan vara en änka, som tagit hand om gård och familj i många år.

Det är intressant att försöka ta reda på varifrån gårdsnamnen kommer och kanske finna den som ”startade” namnet. Ibland lyckas det, men många av namnen är riktigt gamla och källorna få. Många namn lever kvar och används än i dag som gårdsnamn, eller är omvandlade till moderna efternamn. Exempelvis Grudd som blivit Grudin.