Blog Image

Mina anor och andras

Släktforskningens glädjeämnen och vedermödor

Dalarna, Värmland, Småland, Bohuslän och soldater. Nya upptäckter och lösningar på problem. Släkter och gårdsnamn. Det finns mycket att berätta om och för släkten och andra intresserade.
Min hemsida grudin.se handlar om soldater vid Mora kompani Dalregementet
Välkommen
Mari-Louise Grudin

DNA-test avslöjar fel i kyrkboken

Småland Posted on 2019-09-23 18:23

Den 9 juni 1888 föds en liten pojke i Gummatorp i Hemmesjö socken. Hans mor är pigan Sara Maria Andersdotter 22 år gammal. Barnets far uppges inte. En vecka senare döps den lille i Gårdsby sn, som är Sara Marias hemort och kallas Johan August. I dopboken skrivs han som oäkta, men nu skrivs även ett fadersnamn: Karl Peter Andersson. Som dopvittnen antecknas Karl Peters föräldrar i Kristinedal i Gårdsby sn.

Karl Peter verkar ha varit ovetande om att han skulle bli far. Den 22 mars 1888 tog han ut arbetsbetyg för att ge sig i väg till V. Norrland. Kanske var han iväg på säsongsarbete och återvände till hemsocknen. I oktober 1890 gifte sig emellertid Karl Peter och Sara Maria och fick flera barn.

Men 130 år senare avslöjas sanningen genom ättlingars DNA-tester. I min matchlista på Family Tree DNA dyker det upp en okänd tremänning på farmors sida. Eftersom jag tycker mej ha bra koll på farmors syskon och deras barn o barnbarn (tack vare en annan tremänning) ser jag att något inte stämmer.

 Efter att ”matchen” och jag kontrollerat och jämfört våra släktträd, kommer vi fram till, att måste vara en av farmors bröder, som är far till Johan August. Som kandidat till Johan Augusts rätta far passar farmors bror Karl August Johansson. Han har arbetat som dräng i både Gårdsby och Hemmesjö socknar. Vid närmare studier av husförhörslängder kommer sanningen i dagen.

På Gummatorp är farmors bror Karl Gustaf dräng (rad 1) och Sara Maria piga (rad 4). Här föds den oä sonen Johan August 9 juni 1888 . Karl Gustaf har gift sig en månad tidigare den 5 maj 1888 med Helena från Gårdsby sn. På samma sida längre ner står han med sin familj.

Hans son Karl August med hustrun föds 10 sept 1888 . Det skiljer 3 månader mellan de båda halvsyskonen.

Man kan spekulera så här i efterhand om Sara Maria och hennes båda kavaljerer Karl Gustaf och Karl Peter själva visste vem som var far till Johan August? Släktforskning bjuder på mycket dramatik och med lite fantasi har man en hel roman framför sig.

Källor:

Födelseböcker: Hemmesjö med Tegnaby (G) CI:5 (1871-1894) Bild 110  Gårdsby (G) C:5 (1861-1894) Bild 149 / sid 142
Husförhör: Hemmesjö med Tegnaby (G) AI:16 (1886-1891) Bild 39 / sid 28



De första stegen inom DNA-forskning tagna

Släktforskning Posted on 2018-05-22 21:36

”Det här med dna bryr jag mej inte om”… det var min inställning tidigare när detta med dna-släktforskning blommade upp i Mora. Tyckte jag hade gjort en rejäl pappersforskning och det fick räcka.

Men så skickade en dotter in ett test på Family Tree DNA när hennes sambo gjorde det. Jag gick på en av Peter Sjölunds föreläsningar om dna-forskning för att få lite hum om vad det handlade om. Så kom dotterns svar o matchlista. Wow –det såg mycket intressant och användbart ut. Eftersom det var jag som hade pappersforskningen, fick jag ta hand om dotterns matcher. En dubbelkusin till hennes far/min man hade redan testat sig. I dotterns matchlista såg jag också en tremänning och hennes son på min morfars sida

Nu var det jag som skickade efter ett testkit själv vid Valentinsrean! Jag hade tur att en kusin på mormors sida och en tremänning på farmors sida också blivit intresserade och testade sig. Jag hade förstått av föreläsning och av alla fb grupper i ämnet att ju fler i släkten som testade sig desto bättre. Syftet med min testning skulle bli att verifiera min pappersforskning och ev lösa något frågetecken. Jag gjorde en gedcomfil med bara anor och inga syskon för att det skulle bli ett någorlunda överskådligt träd och begränsade mej till 8 generationer och la in i Ft.

Nu hade jag alltså redan kända släktingar på mormors, morfars och farmors sida. När min matchlista kom var det förstås intressant att se vilka namn jag kände igen. Det var också enkelt att länka med mina kusiner/tremänningar och på så sätt får dessa röda o blå gubbar som visade ut släktingar på mammas och pappas sida. På farfars sida var det värre eftersom ingen kontakt funnits med honom . Men eftersom farmor berättat vem som var pappas ”okända fader” och jag gjort en riktig pappersforskning på den släkten, så var det ändå relativt enkelt att leda reda på en släkting även på den grenen. Matchlistan innebar inga överraskningar som okända halvsyskon eller något annat mystiskt. De flesta matcherna ligger på fyrmänningshåll eller ännu längre tillbaka.

Mina ”fynd” hittills…

Farfar Otto Johannessons släkt i Bohuslän.
Genom facebook fick jag kontakt med en släktforskande kvinna som bodde på gården, som en gång tillhört farfars släkt. Hon var ingift i släkten. Hennes son var dna testad men släktskapet var på för långt håll för att hans namn skulle visa sig bland mina matcher. Men jag fick tips på andra namn, som borde finnas i min lista, för att bekräfta att Otto var min farfar. Namnen fanns och personerna kunde även läggas in i släktträdet.

Farmor Anna Matilda Johanssons släkt i Småland.
I den småländska släkten är det inte heller lätt att hitta några närmare släktingar. Som tur är testade sig en tremänningen i Växjö samtidigt. Det är en bra utgångspunkt. Många i släkten har förstås gett sig av till Amerika. Det roligaste fyndet hittills är farmors ”okända” kusiner på hennes fars sida. En syskonskara på 4 som reste över Atlanten och väl där bytte namn från Karlsson till ett helt nytt namn och bosatte sig i Minnesota. Ett barnbarns barnbarn finns med på matchlistan tillsammans med sin mor, systrar och barn inalles 7 personer. Kontakten är tagen och uppgifter utbytta.

Farmors kusiner fotograferade i Minneapolis

Morfar Gösta Kullanders släkt i Värmland
I matchlistan fanns Göstas brors barnbarn och barnbarnsbarn. Tack vare ett ovanligt efternamn kände jag igen dem från min pappersforskning. Det roligaste fyndet är en kvinna i Västergötland, som har anor tillbaka till Kinnekulle på 1600-talet liksom jag. Den träffen bekräftade forskningen på Kinnekulle. Hennes anmoder är syster med min anfader och hans bröder Kullander från Kinnekulle, som flyttade till Värmland.
Dessutom har jag hittat en familjegrupp med samma anor som jag i Stavnäs sn i Värmland. Det roliga med den matchen är att de också har anor från Oxberg. Vi har alltså dubbla matchningar.

Mormor Lovisa släkt från Oxberg och Mora
Förutom en kusin känner jag igen många namn från både Oxberg och hela Mora. Här ger sig den begränsade genpolen till känna. Många har gift sig med släktingar genom århundradena. Enkelt uttryckt blir det samma DNA som ”valsar runt” i släkterna. Detta gör att släktskapet med matcherna ser mycket närmare ut än vad det är. Jag har en träff med en kvinna i Leksand, som på listan anges vara 4-6 männing. I själva verket är vi 10-männingar med gemensamma anor från början av 1600-talet. Våra gemensamma anor är för övrigt de enda personer från Sollerön jag har i mitt släktträd.

Ett intressant fenomen som dyker upp och överraskar mig är att det är flera matcher som är släkt på båda föräldrarnas sida trots de skilda landskapen. Sveriges befolkning var inte stor och folk var rörligare än man kan tro förr i tiden. Ftdna har ett verktyg som heter In common with (ICW). Om jag väljer en person ur matchlistan märkt med röd gumma som betyder att släktskapet är på mammas sida och gör ICW kan det i den nya träfflistan finnas en match med blå gubbe. Min ICW person på mammas sida och jag är alltså båda släkt med träffen med blå gubbe på pappas sida. Är det släkt på båda föräldrarnas sida blir det en lila gubbe.smiley

För att sammanfatta det hela så har DNA forskningen hittills bekräftat att jag har hamnat rätt i min pappersforskning. Nu återstår att se om det går att räta ut några frågetecken t ex vem soldaten Engelbrekt Larsson var, som kom till Oxberg och gifte sig. De enda uppgifter om honom är att han var från Värmland och född ca 1718. Förhoppningsvis hade han något syskon, som har ättlingar, som finns i min matchlista. Det blir en utmaning.

Nästa steg är att lära mig mer om de hjälpmedel som finns och hur de kan kombineras.
Jag har också skickat vidare min Raw Data fil till My Heritage och därmed också Geni för att se om det dyker upp andra träffar. Ja, det finns mycket att ta itu med när det blir kall vinter igen. Tills dess får jag kolla vilka nya matcher som tillkommer.



Släkten Hörnqvist från Hörnefors

Umeåsläkten Posted on 2018-03-16 10:00

Släkten Hörnqvist del 2

Olof Hörnqvist f 1820 (Peters farmors farfars far)

Jonas Hörnqvists och Barbro Lögdströms andre son Olof Hörnqvist född 1820 förblir bruksarbetare i Hörnefors. Han gifter sig 1843 med Sara Stina Olsdotter född 1821 i Hörneå. Hennes far var kolaren Olof Olsson Tegenfeldt som i sin tur var son till soldaten Olof Tegenfeldt och barnbarn till soldaterna Jöns Höök och Jon Ståhl. Sara Stinas mor hette Ullrika Östman och kom från smedsläkterna Östman och Sjöberg.

Olof och Sara Stina får 5 barn. Det första barnet föds 1844 , en son som döps till Olof! Namntraditionen är stark i släkten.

Olof Hörnqvist f 1844 (Peters farmors farfar)

Olof Hörnqvist d y arbetar några år som dräng på olika gårdar i Hörneå men söker sig vidare och 1870 flyttar han till Bjurholm sn och arbetar på en gård i Agnäs. Där träffar han bondedottern Anna Johansdotter från en granngård. De gifter sig 1873 och samma år flyttar de till Brattsbacka i Nordmaling sn. Om de köper en gård eller om det ingår i arv efter förfäderna framgår inte . Annas farmor och mormor var systrar och döttrar till en bonde i Brattsbacka.

Vid denna tid blir det lite rörigt i släktforskningen. Nordmaling socken delades 1809 och den utbrutna delen där Agnäs låg kallades Bjurholm sn.

Olof och Anna får 8 barn varav 6 växer upp. Olof tillhör de betrodda männen i bygden, några år är han utsedd till nämndeman.

I april 1915 upprättas bouppteckning efter Olof. Gården är redan överlämnad till sonen Karl. Boet är välförsett med möbler, husgeråd sängkläder mm och det fanns en bra slant på banken. Tre barn har gett sig iväg till Amerika och nya yrken fanns att tillgå. Järnvägar byggdes i Sverige och Stambanan genom övre Norrland byggdes under perioden 1883-1894 och med den skapades arbete.

Selma Katarina f 1873 gifter sig och paret bosätter sig i USA 1894
Kristina Helena f 1876 gifter sig med en banvakt
Johan f 1878 blir banvakt i Brattsbacka
Olof f f 1881 ger sig iväg till USA 1906. Han nämns inte i faderns bouppteckning 1915, troligen död
Karl f 1884 övertar gården
Jonas f 1886 ger sig iväg till USA 1910

Johan Hörnqvist (Peters farmors far)

Johan Hörnqvist gifter sig 1906 med Maria Johanna Karlsson från Bjerten i Nordmaling. De får 9 barn varav 2 dör som små. Kanske bor de i banvaktstugan i Brattsbacka. Den äldsta dottern var Selma Evelina f 1906 (Peters Farmor) död 1989. Banvaktssysslan övertas av sonen Filip.

Filip Hörnqvist (1908-2000) var en av initiativtagarna till att boken Brattsbackabygdens historia I blev skriven av forskaren och författaren Tyko Lundkvist. I denna finns flera av Peters förfäder nämnda.

Några ord om själva namnet Hörnkvist/Hörnqvist. Före namnlagen i början av 1900 så var det upp till var och en att skapa sig ett efternamn. Adliga namn var skyddade. De som ägde en gård och var jordbrukare nöjde sig oftast med patronymikon = Anders son, Eriks dotter. Hantverkare, bruksarbetare, stadsbefolkning m fl valde ofta ett eget efternamn, eftersom de inte hade en gård att identifieras med. Vanligast var något med anknytning till hemorten. I Hörnefors finns många varianter med Hörn… Det finns många platser med ”Hörn” som inspirerat till Hörnkvist, det finns flera olika släkter.

I Brattsbackaboken sid 388 har det tyvärr blivit fel uppgifter om Olof Hörnqvist född 1844. Han placeras felaktigt som son i en familj Hörnqvist från Hörnsjö.




Nästa »